RUSTA UPP SVERIGES MILJONPROGRAM MED HJÄLP AV FÖRNYBAR ENERGI

Nästan 20 % av Sveriges bostäder är en lägenhet i ett så kallat miljonprogramsområde. Stora delar av dessa lägenheter står idag inför ett stort renoveringsbehov. Samtidigt pekar alla studier på att om vi väljer att riva och bygga nytt, så kommer det att ta 50 år innan restaureringsprojektet får positiva koldioxideffekter. Att göra effektiviseringar och energiåtgärder på befintliga hus är mycket mer effektivt.

Miljonprogrammet var en nationell återgärd som effektivt löste bostadsbristen i Sverige under 60- och 70-talet. Nu ligger det på kommuner och privata aktörer att lösa problemet som följt av det snabba och billiga byggandet.

Om en totalupprustning av husen görs står vi snart inför ett nytt problem, att 30% av de människor som bor i dessa hus inte kommer att ha råd att bo kvar. Det skulle innebära att ca 8% av Sveriges befolkning kommer få behov av ett nytt billigt boende. Detta kräver politisk medvetenhet och aktörskap. Om vi överlåter Miljonprogrammet enbart till marknadsaktörer, riskerar vi att skapa ett nytt stort socialt problem.

Att kombinera upprustning av miljonprogrammet med målet om förnybar energi kan ge synergieffekter på bred front. Upprustningen av miljonprogramområden kan kombineras med att dessa områden blir elproducenter och producerar 200% av sitt energibehov. Överskottet på el kan sedan säljas för att finansierar hela upprustningen långsiktigt. Åtgärderna skall vara småskaliga och integreras med befintliga storskaliga eldistributionsnät. På så vis kan hushållen bli självfinansierade och ingen behöver flytta ut.

Lösningen skulle också innebära att 25% av Sveriges bostadsbeståndet producerar 200% av sitt energibehov, och att överskottet blir så stort att det skulle räcka till elförsörjningen av ytterligare 25% av landets bostäder. Då har vi tagit hand om hälften av Sveriges bostäder med förnybar energi.

Varje hus har energimål. Producerar dessa mer än målet kan hyreskostanden reduceras.
Detta generar i sin tur att boendes intresse för energieffektivisering ökar och kommer att stimulera till en förnyelse av systemet. Ett sådant förhållningssätt skulle också kunna effektivseras ytterligare med smarta elnät-lösningar som delar ut energi vid behov. Det skulle skapa nya industrier och jobb i Sverige som kan jobba vidare med resten av bostadsbeståndet och öka komponentens nivåer i hela byggbranschen. Även målet att minimera fossilenergiberoendet skulle kunna uppnås genom att tillgodose en betydande del av bostadsbeståndets energitillförsel med förnybar energi.

Jag vill att Solna tar initiativ till ett första projekt, med upp rustning av Hagalund. Husen i Hagalund typiska för miljonprogrammet, de stod inflyttningsklara åren 1969-73 och har bara 95 mm isolering i ytterväggarna. Hagalund har också använts som exempel i flera studier om besparingspotensial i miljonprogrammets bostäder. Det finns 10 miljontals kronor att spara per år.

Solna står också inför en investeringsval, där vi måste investera i energi. Ett sätt att göra det är att minska energiutsläppen i stadens Miljonprogramsområden. I Solna byggs det nytt, och det byggs dyrt för rika människor. Vi i Miljöpartiet söker lösningar för att förbättra boendemiljön för alla i Solna, inte minst för alla som redan bor i staden.

Terence Hales,
ersättare i Stadsbyggnadsnämnden

Läs tips på samma tema:
http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/swedisol/pressrelease/view/renovering-av-hagalund-i-solna-sparar-energi-foer-cirka-tio-miljoner-kronor-per-aar-341532

http://www.byggindustrin.com/energi--miljo/miljonprogram-far-unik-energirenovering__5419

http://www.svd.se/naringsliv/miljardrustning-miljonprogrammet-maste-renoveras_5186815.svd